Rädsla...
Funderat mycket på detta. Jag har skalat bort många små rädslor, för jag känner att det är ingen idé att gå och ängsla sig över saker jag inte kan rå på.
Jag är rädd för människor... inte snälla och varma. Jag är rädd för dem som är ute för att skada!
Det finns en människa som allvarligt har skadat min tilltro till människor, en enda har fått mig att må dåligt över att vistas bland alltför mycket folk. När jag var yngre så gav jag mig ut i detta hav ändå men nu blir det bara värre och värre när jag förstår att alla människor inte är snälla.
Jag mår inte bra av att sitta på tunnelbanan och det kryllar av människor som jag inte har koll på.
Ibland väljer jag bort att göra saker för att jag klarar inte av att ta mig dit eller det är för sent. Min man förstår min oro och ställer upp mycket med skjuts. Jag kan ibland gråta över detta och att det gör mig så låst och beroende. Folk som inte känner mig eller min historia kan tycka att jag är barnslig eller fegis.
Men jag vågar inte utsätta mig för så mycket våld och smärta en gång till... det skulle jag aldrig kunna leva med!
Jag hatar tunnelbana...det är det värsta jag gör när vi är i Sthl...livrädd hela tiden är jag. Skulle aldrig drömma om att åka ensam.
Förut när Therese bodde i Tyresö, då tog jag taxi från stationen till Gullmarsplan bara för attt slippa tunnelbanan.
Och du din blogg är inte det minsta tråkig...jag tycker min är tråkig.....men det är ju många som tittar in ändå.
Ha en härlig dag....här ösregnar det och det har det gjort sen söndag natt...suck!
/Kram
jag håller med dig. Livrädd för "personerna" som finns ute i samhället. Speciellt när jag tänker på barnen.. Blev förföljd en gång när jag var i england och _det_ var hur otäckt som helst. tack och lov har jag sluppit mycket här hemma vad gäller sånt. Kan bero på var man bor lite med?
Klart att man får vara rädd. Oavsett vad man ahr i bagaget menar jag. Din rädsla är säkert befogad och det är skötnat tdu har skjuts som förstår.
kram!
Skönt att höra att det inte bara är jag som är rädd...