Gladare...

Åhhh det finns människor som förstår ens oro...

Tack till min underbar företagshälsovård!
Med tårar i halsen pratade jag med sköterskan Eva och förklarade min oro över Hampus och hur jobbigt det är att få tag i tid på vårdcentraen och hur man måste tjata sig till att få komma till Astrid. Hon förstod och hade själv samma uppfattning, sorgligt!

Nu fick vi iallafall en akuttid kl 13.30 så att läkaren får kolla Hampes lungor... en sten föll från mitt hjärta!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback