När jag trodde Chrisse blivit tokig...
- Hej Christoffer...
Å han ropar tillbaka:
- Brända, brända trollslända!
Jag å Johan bara stirrar på varandra och på Christoffer. Tjejen försvinner iväg och vi hoppar in i bilen, där vi sätter igång ett allvarligt snack med Christoffer.
- Man får inte säga sådana där saker till folk...
- Vad flög i dig, förstår du inte att folk blir ledsna..
Bla bla bla...
Ser att Christoffer sjunker ihop mer och mer och ser lite ledsen ut...
Så hör man honom pipa fram:
- Men mamma hon heter ju Brenda...
Å nej, vad fel allt blev. Han var ju helt oskyldig....
Ja, ibland övertolkar vi verkligen våra barn! :)
Ooops..ja ibland blir det fel! Men vi vill ju så gärna att allt ska bli rätt.
Men det han sa var ju faktiskt himla rart, trollsländor är vackra!
Ha en härlig dag i kylan,Brrr!
Jag ser den stackaren framför mig...
Ja tyvärr säger det väl mer om mig än om honom...
Vad gulligt
Han är så söt. Min lilla kille.
Han är så söt. Min lilla kille.
Miafia, du gör så fina bakgrunder! Jag blir glad av dem. Måste också säga att jag är imponerad av ditt helt ooootroliga minne! Vilken enorm mängd av minnen från barndomen, jag tror inte jag har ens en hundradel så många historier från min.
Jag har inte så ofta tid att läsa, men när jag väl gör det är det roligt! Du formulerar dig bra.
Tack Marion! Alltid kul att folk gillar det man gör. Så hoppas du fortsätter läsa för har ett helt gäng historier kvar att berätta!