Vi kör hårt, på´t igen...
Känner att min barndom är en stor säck man kan ösa ur, det finns så mycket kul...
Å... alla pinsamma saker...
Som när man var nere och åkte skridskor på fotbollsplanen vid skolan, hur långt som helst att gå. Man åkte tills fötterna slutat att existera, helt borta. Man gick runt i snövallarna för att hjälpa de snygga (LATA) killarna att hitta sina puckar, det var ju ett guldjobb. De sa inte ens tack, deras tack var att de lät bli att skjuta pucken rakt på en (gällde bara vid ett tillfälle). När man gått där som träl i 3 timmar var det ju dags att gå hem... och det slog ju aldrig fel, eftersom vi bodde på en kulle var det väldigt många trappor att sakta klättra uppför, eftersom vi, min familj inte hade råd med lyxprodukter som träskydd, så drog man sig fram på gummiskydd... så slutade det ju alltid med att man kissade på sig utanför porten i sina fina bruna skidbyxor, som inte gick att böja sig i eftersom då skar de in i rumpan...
Suck... om man då är som jag, rätt blödig, så får man ju lov att gå hela vägen tillbaka för att plocka sitt vantludd som man nonchalant kastat i några buskar på vägen hem.
Vantluddet som man krafsat ihop till en liten boll, inne i vanten och helt galet bara kastat... Låg nu där och var lesset i den stora mörka kvällen.
Det var bara att trava tillbaka och leta upp luddet!
Å... alla pinsamma saker...
Som när man var nere och åkte skridskor på fotbollsplanen vid skolan, hur långt som helst att gå. Man åkte tills fötterna slutat att existera, helt borta. Man gick runt i snövallarna för att hjälpa de snygga (LATA) killarna att hitta sina puckar, det var ju ett guldjobb. De sa inte ens tack, deras tack var att de lät bli att skjuta pucken rakt på en (gällde bara vid ett tillfälle). När man gått där som träl i 3 timmar var det ju dags att gå hem... och det slog ju aldrig fel, eftersom vi bodde på en kulle var det väldigt många trappor att sakta klättra uppför, eftersom vi, min familj inte hade råd med lyxprodukter som träskydd, så drog man sig fram på gummiskydd... så slutade det ju alltid med att man kissade på sig utanför porten i sina fina bruna skidbyxor, som inte gick att böja sig i eftersom då skar de in i rumpan...
Suck... om man då är som jag, rätt blödig, så får man ju lov att gå hela vägen tillbaka för att plocka sitt vantludd som man nonchalant kastat i några buskar på vägen hem.
Vantluddet som man krafsat ihop till en liten boll, inne i vanten och helt galet bara kastat... Låg nu där och var lesset i den stora mörka kvällen.
Det var bara att trava tillbaka och leta upp luddet!
Kommentarer
Postat av: Heidi
Har du kvar vantluddet?
Postat av: Mia
Man skulle kunna tro det....
Trackback