Miafias Värld

Satt och drömde bort lite igårkväll, det var ju lördag...
Kände att jag var sugen på att bjuda hem lite vänner på middag, god mat, vin mycket skratt... Glitter å glamor.

Då kom jag och tänka på maskerad, brrr. Har aldrig varit på någon riktigt kul, jo kanske en men det är en annan historia. De maskerader jag tänker på utspelade sig den första när jag gick i 3:an.

Ett drama i tre akter:

Akt 1:
Å vad kul det skulle bli, jag och mina kompisar pratade på rasterna och planerade vad vi skulle vara. Jag drömde om att få vara en indian eller kanske en cowboy men jag tillhörde dem som stod på indianernas sida, snyggare kläder och hästar. Kunde även få vara med som tant Grön i ett gäng (bara tant Brun å Gredilin dök upp). Detta var en dröm jag delade med mina närmaste kompisar... men där tog drömmen slut.

Mamma hade införskaffat en i hennes ögon en perfekt utstyrsel. På sängen låg ett par klarblå gabardinbyxor, givetvis superutsvängda, en kycklinggul långärmad blus med puffärmar, vita blommor och knytning på ryggen, en mörbrun peruk med kort lockig frisyr och det enda jag tyckte var fint ett par jätteguld örhängen. Jippi... jag skulle gå som en amerikans deckarhora...

Ni kan vara lugna detta kommer det snart en bild på!

Akt 2:
De två nästa skedde på mellanstadiet, man kan tro att man fått mer inflytande över sin utstyrsel då... pytt.

Först ut fick man vara en sorglig figur, detta var ju något riktigt. Mamma hade ju lånat en kostym från en bekants släkting som var en stor skådespelare på en riktig teater, har ett vagt minne att jag sett honom på en stor oljemålning hemma hos dem...
Tror kanske att figuren kunde varit en fulare variant av pierrot, är inte säker. Själva kläderna var stora, säckig, begieaktiga, tunga och av siden. Hängde runt kroppen som en punkterad luftballong, inte specielt varma så där på vintern heller... Peruken var en sorglig historia, en tovig sak av riktigt hår, med en eländig tofs i nacken å så den luktade å kliade... Minns inget av festen!

Här finns tyvärr eller som tur ingen bild. 

Akt 3:
Å denna gång skulle det bli något som lät som en lovande början... Jag skulle få vara en älva, å vad fint.
Kanske inte min bild av en älva gick i gult. Men så vart det, gul t-shirt, gul tyllkjol, gula strumpbyxor, gula vingar och en knallröd afroperuk. Ansiktet färgades med gult teatersmink, vad det luktade, och knallröda kinder. Dessa feta illaluktande kritor låg i vår översta byrålåda och stank i flera år...

Måste hitta en bild!

Efter detta la inte jag min röst på maskerad när föreslogs en rolig fest.

Litet inlägg:
Några år senare skulle min lillasyster på maskerad och hon hade en önskan att vara prinsessa, vid det laget hade mamma tröttnat på att fixa maskeradkläder till otacksamma ungar.
Jag hjälpte min syster med en sessaklänning så gott det gick. Tror hon vart ganska nöjd å det gick bara åt ett lakan med bård på...