Fick lov att tokköra direkt...

När jag var lite så tyckte jag om killar/män som jag trodde att ingen annan tyckte om eller som det var lite synd om...

Nu pratar jag om Svenne Hedlund, Bosse Hansson på Sporten. Bosse såg lite ensam och lessen ut tyckte jag. Jag tror inte jag hade någon mer detaljerad plan hur jag skulle göra dessa män glada, kanske gå på Gröna eller nåt.

Hur lessen var inte jag när Svenne Hedlund gick och gifte sig med Lotta, jag nästan dog. Kommer ihåg att vi, "familjen" var hemma hos grannen på en liten grogg, inte barnen alltså, vi fick hålla tillgodo med nån vattnig apelsinsaft å solbulle. Jag satt i deras noppiga brandgula soffa och höll på att få saften i halsen, när de visade bilder på Svenne å Lotta på tv. Kommer ihåg hur jag grät och de vuxna bara skrattade och groggade vidare skrockandes "jag kommer ihåg när Elvis...", vilken jävla Elvis, skiter i honom nu snackar vi Svenne. Detta fick man ju höra ett långt tag...

En djup tagg!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback