Miafias Värld

Jag har en son som går i 6:an, så det händer ganska ofta att man tänker på skolan. Oftast är det låg- och mellanstadiet som dyker upp. Högstadiet och gymnasiet var ganska tråkigt... I och för sig har jag lite historier därifrån också men det blir nog en annan bok.

Jag tror att jag var lite harig i skolan... eller arg. Hatade att komma in ensam på skolgården, man visste aldrig vem man skulle stöta på, det fanns ju två man var livrädd för.

En period i skolan skulle ju alla hjälpas åt, bland annat skulle man ju duka fram lunchen. Man gick två ifrån varje klass och dukade åt sina klasskamrater. Killarna fick inte duka de dagar de serverades korv eller fiskpinnar, för då kunde det hända att "de" hade tagit en tugga på varenda korv i karotten.

En dag låg det ett äpple vid varje tallrik. Alla står vid sin plats och väntar på att man ska få sätta sig och äta, alla elever ska väntas in. Sist in kommer "han", värstingen... terroriserar de flesta han går förbi, han stannar vid min plats tar mitt äpple och tar en stor tugga och lägger det på bordet igen och fortsätter mot sin plats. Jag bara kokar, kan inte behärska min vrede, plockar upp äpplet och kastar iväg det allt vad jag orkar...
Det säger smack, träffar honom rakt i bakskallen, det blir helt dödstyst i matsalen, jag håller på å svimmar, känner att jag kan aldrig mer gå till skolan, om jag överlever. Tystnaden bryts av hans gråtande...

Den killen rörde mig aldrig igen och ingen annan heller för den delen...