Dracula...
Jag och två av mina syskon delade rum när vi var små. Jag och brorsan sov i en röd våningsäng. Jag låg överst och nedanför vår säng stod vår syster lilla turkosa säng (huvudändorna mot varandra). På kvällarna när mamma varit inne och sagt god natt och släckt lyset så lämnade hon alltid dörren lite öppen, vi kallade alltid den glipan en "öppen liten hand", lagom så att mammas hand gick i mellan...
Man kunde skrämma sin lillasyster genom att kika ned på henne uppifrån när hon låg där med sin välling. Hon tyckte det var läskigt att se en upp-och-ner i mörkret... Ibland hade vi lite svårt att sova men vi låg ändå alltid kvar i våra sängar. Vi vågade inte gå upp för då skulle både mamma och pappa bli arga...
Men en kväll kunde inte jag hålla mig längre, jag sa till mina syskon att vi hade tillåtelse att gå upp och titta på tv... men vi måste smyga och vara helt tysta. Ingen av dem reflekterade över att vi måste sitta bakom skrivbordet i rummet brevid och trycka. Det var lite svårt för oss att se allihop på en gång eftersom våra föräldrar satt lite i vägen. Men vi turades om. Vi satt där ett bra tag och tittade... på "Dracula". I en scen var det en tjej i vitt som red över en kyrkogård.
Oj oj oj vilket liv det blev när vi upptäcktes och alla timmar som gick åt varje kväll för mamma att lugna ned oss, för tänk om Dracula kom å drack vårt blod...
Man kunde skrämma sin lillasyster genom att kika ned på henne uppifrån när hon låg där med sin välling. Hon tyckte det var läskigt att se en upp-och-ner i mörkret... Ibland hade vi lite svårt att sova men vi låg ändå alltid kvar i våra sängar. Vi vågade inte gå upp för då skulle både mamma och pappa bli arga...
Men en kväll kunde inte jag hålla mig längre, jag sa till mina syskon att vi hade tillåtelse att gå upp och titta på tv... men vi måste smyga och vara helt tysta. Ingen av dem reflekterade över att vi måste sitta bakom skrivbordet i rummet brevid och trycka. Det var lite svårt för oss att se allihop på en gång eftersom våra föräldrar satt lite i vägen. Men vi turades om. Vi satt där ett bra tag och tittade... på "Dracula". I en scen var det en tjej i vitt som red över en kyrkogård.
Oj oj oj vilket liv det blev när vi upptäcktes och alla timmar som gick åt varje kväll för mamma att lugna ned oss, för tänk om Dracula kom å drack vårt blod...
Kommentarer
Trackback