Skulle så gärna vilja förklara...
Utan att meddela så svider det till, luften krams ur lungorna, hjärnan tömms på allt sunt förnuft, tårarna stiger och mörkret lägrar sig över min kropp.
Vill så gärna förklara att det inte beror på någon eller något utan den vill bara tala om att den ligger där och lurar.
Hoppas ni fortfarande orkar vandra vid min sida trots att solen ibland går i moln...
Jag finns.
*Kram*
Jag tror att alla vet hur det känns..mer eller mindre iaf. Om en person slutar att höra av sig etc "bara" för att man är låg så tror jag nog att man mår bättre utan den personen i sin närhet.
Jag skulle så gärna vilja trolla bort ditt onda..ingen ska behöva må dåligt. :(
Hoppas att det blir bättre snart! Kram kram
Vi kommer att finnas här. Ta hand om dig. kram
Den som vänder ryggen åt en vän som mår dåligt, är ingen vän!!
jag är också här, moln eller skugga eller sol!
kram till dig
STOR CYBERKRAM ... jag blir precis lika orolig för det som du skriver om... kläm!
Kramelikram. Hoppas att det är bättre nu! Du har en rolig utmaning på min blogg som kanske kan muntra upp dig, när du känner för det. :) Kramar i massor!
Mitt hjärta värker men molnen lättar... stor kram för dina snälla och varma inlägg på bloggen Mia. Just nu är jag i gränslandet "osocial är bäst" - skickar mejl snart.
H
Jag orkar. Orkar du så orkar jag.
OCh jag håller på med min gamla blogg helt enkelt för att den är så jävla rolig ibland...
Skönt att höra av dig. :) Det är ingen panik med utmaningen, den gör du när du feel like it. :) Å jag undrar vad som tynger dig så... Hoppas att du mår bättre väldigt snart!
Många kramar!
Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
m!
*kramar om dig*