Berörd...
Jag känner att det finns vissa människor som smiter in i mitt hjärta utan att jag märker det knappt. Jag märker att de är där när tårarna stiger upp i mina ögon och jag får en klump i halsen.
Ibland är det en kort mening, en fras som fastnar. Ibland en historia, ett levnadsöde. Ibland händelser som liknar mitt eget liv.
Det finns vissa människor som kan bjuda på sig själva utan att kräva något tillbaka. Människor som vågar dela med sig utav sin smärta och sorg. De människorna är så jävla modiga och de är hjältar!
Hela hjärtat bara skriker att man vill att de ska förstå att man finns här och att man lyssnar.
Jag har ju sagt att min blogg skulle vara ett glatt ställe, ett ställe där jag kunde leva ett liv utan alla mina tråkiga minne som plågar mig... att detta skulle vara min lilla glada oas!
Men jag har insett att min sorg och mina minne är JAG! Jag kan inte leva som en halv människa för då är det ju inte längre jag...
Så några sorgliga saker fick iallafall liv här på min blogg och det känns okej...
Nej då, du gjorde ingenting värre. Jag har läst massor om nässelutslag så jag har redan tagit den smällen. Det är konstigt att dom inte vet mer...Hum.
Tänkte på det du skrivit..Det går inte att komma framåt utan att kolla i "backspegeln" ibland...Det man varit med om tidigare har ju format den man är idag. De människorna du skriver om, "dom" som vågar...du blev ju just en av dem. :)
Många kramar!
Tack!... :) Kraaam
Tycker du har så mycket värme MiaFia. Du vet, man kanske inte blir stark av smärta med man skaffar empati, för om man inte bara blir en bitter djävel med en Bag in Box under ena armen. Så för man en igenkänningsfaktor för lidande som gör att man utstrålar värme.
Det har du.
Puss
Man kan inte bara skriva om allt roligt jämt...för livet är inte roligt jämt!
Och precis som Ullis sa du är en av dom modiga!!
ha det gott i kväll hoppas du inte mår allt för dåligt? Kraaaaam
Frågar lite försiktigt....är jag en hjälte??
Du berör väldigt mycket du med. Jag är iofs ibland partisk...
Jag tycker det är helt ok att man visar vem man är även på bloggen. Det är därför jag gillar "mina bloggvänner" för de känns äkta på något vis. De skriver inte bara när de är glada utan även när de är låga.
Själv blir det mycket "glatt" men undertonen är ibland inte alltid så himla glad.
Hoppas du mår bättre nu & tack för det fina inlägget! Kram
Å det är så fint med vitsippor. Jag kunde inte få nog av dem då jag bodde i Gbg. :) Vet inte om jag sett några här uppe..kommer inte på nåt ställe iaf. Allt tar ju sån tid här, det är först idag som jag sett tussilago. Fast då har jag ju varit inne å varit sjuk såklart. Men våren blommar drar ut mer här, man hinner lixom uppfatta den på ett annat sätt. I Gbg hann jag knappt med. Hihi. Hoppas att din dag är bra! Kram
Haha, nu virrade jag till det. Ska stå "Men våren blommar segare här uppe, drar ut mer på tiden.." Ja du fattar..haha